15 jan

Vi bor brevid en björkallé. Av någon anledning så är träden i allén olika stora, vissa är stora, gamla , vissa är små unga, vissa har hängiga grenar, vissa vanliga grenar. En del har redan utvecklat hängen och en del börjar svälla där bladen ska titta fram så småningom. Det är vår på väg. Ljuset ute är annorlunda, en annan tid går vi till mötes.
Just det här trädet brukar jag stå och luta mig emot när Yoda har fullt upp med att nosa omkring. Häftigast är synen när det är fuktig luft ute och solen står i linje med allén. En disig magisk bild. Kanske kommer jag att ha kameran med mig i år. Så ni kan få se...